På grund av massakren av armenierna i Västarmenien (östra ottomanska Turkiet) under 1894-1896 och folkmordet 1915, hade staden Alexandropol (tidigare Leninakan och dagens Gyumri), förvandlats till ett enormt barnhem för föräldrarlösa barn. I dessa tragiska dagar, den 27 april 1915, endast tre dagar efter den fruktansvärda massakern på armeniska författare och andra intellekter, föddes Hovhannes Onnik Garabedian. Han växte upp under den mest tragiska perioden i Armeniens historia, svältande, törstande och barfota.
År 1935 ådrog hans sig uppmärksamhet genom publiceringen av sitt första verk, "Början av våren". Hans berömdhet spred sig överallt. Novelisten Adrbed kallade den talangfulle poeten för "Shiraz" då "denne unges poesi har doften av rosor, friska och täckta med dagg, lik rosorna i Shiraz". År 1937 gick han med armeniska litereturavdelningen vid Jerevans statsuniversitet, där han studerade fram till 1941. Fram till sin död den 14 mars 1984, publicerade Shiraz flera böcker, flest poesier, men även kvartetter, parabel och översättningar och erhöll alla armenierns kärlek och erkänande som en av de största armeniska poeterna i förra århundradet.